Lagen om tillsyn över hundar och katter!

     jag börjar bli less på allt förbannat gnäll och vill bara dela med mig av den info jag hittat. 









Departement/
myndighet: Jordbruksdepartementet

Rubrik: Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter

Utfärdad: 2007-11-29





Inledande bestämmelse

1 § Hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn och
skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och
övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar
skador eller avsevärda olägenheter.

Särskilda bestämmelser om tillsyn över hundar finns i
rennäringslagen (1971:437).

Märkning och registrering av hundar

2 § En hundägare skall låta märka sin hund så att den kan
identifieras. Märkningen skall vara bestående.

3 § Statens jordbruksverk skall föra ett för landet centralt
register över hundägare (hundregistret). Hundägaren skall låta
registrera sitt ägarskap i registret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om

1. skyldighet för hundägaren att betala en avgift för
registreringen och för utrustning för att läsa av märkningen,

2. beräkningen av avgiften.

4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller hundar som stadigvarande
finns i Sverige.

5 § Hundregistret får användas för att fastställa vem som äger
en hund.

Tullverket, Jordbruksverket, länsstyrelser, polismyndigheter
och de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet skall ha direktåtkomst till registret.

6 § Jordbruksverket är personuppgiftsansvarigt enligt
personuppgiftslagen (1998:204) för hundregistret. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får
besluta att överlåta driften av registret till en annan
myndighet eller till en organisation.

7 § För behandling av personuppgifter gäller, utöver vad som
sägs i 5 och 6 §§, personuppgiftslagen (1998:204).
Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd
gäller även vid behandling av personuppgifter som utförs enligt
denna lag.

Förelägganden och förbud

8 § Om någon brister i tillsynen över eller skötseln av en
hund, får polismyndigheten meddela de förelägganden och förbud
som behövs för att förebygga skada eller avsevärd olägenhet.

Såväl förelägganden som förbud får förenas med vite.

9 § Polismyndigheten får meddela de förelägganden som behövs
för att bestämmelserna om märkning och registrering av en hund
i denna lag skall följas.

Förelägganden enligt första stycket får förenas med vite.

10 § Den som är under femton år får inte meddelas förelägganden
eller förbud enligt 8 eller 9 §.

Omhändertagande av hundar m.m.

11 § För att hindra att en hund orsakar skada eller avsevärd
olägenhet får polismyndigheten, om inte andra, mindre
ingripande åtgärder anses tillräckliga, besluta att den skall
omhändertas.

12 § Om en hund har omhändertagits med stöd av 11 §, får ägaren
eller innehavaren inte förfoga över hunden utan tillstånd av
polismyndigheten. Polismyndigheten får, efter utredning,
besluta att hunden skall säljas, skänkas bort eller, om hunden
utgör en fara för människor eller djur eller om det annars
finns särskilda skäl, avlivas.

13 § Om det inte längre finns skäl för omhändertagandet, skall
polismyndigheten besluta att detta genast skall upphöra.

14 § Anträffas en hund lös på område där lantbruksdjur finns,
får hunden, om den inte låter sig infångas och om det är
nödvändigt för att förhindra skada på lantbruksdjur, dödas av
den som äger eller vårdar lantbruksdjuren.

Den som dödat en hund är skyldig att snarast möjligt anmäla
detta till polismyndigheten.

Hundförbud

15 § Polismyndigheten får meddela förbud att ha hand om hund
(hundförbud) för den som allvarligt brister eller tidigare har
brustit i tillsynen över en hund.

Vid bedömningen av om ett hundförbud bör meddelas skall
särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har
begått brott där han eller hon har använt hund som vapen eller
vid upprepade tillfällen har varit föremål för föreläggande
eller förbud enligt 8 § eller har haft hand om hund som har
omhändertagits enligt 11 §.

Hundförbud skall inte meddelas om det är uppenbart att de
omständigheter som gett upphov till att ett hundförbud övervägs
inte kommer att upprepas.

Hundförbudet får avse viss tid eller gälla tills vidare.

Den som är under femton år får inte meddelas hundförbud.

Tillsyn över och omhändertagande av hundar i marker där det
finns vilt

16 § Under tiden den 1 mars-20 augusti skall hundar hållas
under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i
marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall
hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva
eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter som avviker från första stycket. Om det
behövs till skydd för viltet får sådana föreskrifter innebära
att en hund skall hållas kopplad.

17 § Om en hund springer lös i ett område där det finns vilt,
får jakträttshavaren eller någon som företräder honom eller
henne ta hand om hunden. När detta har skett skall hundens
ägare eller innehavare snarast underrättas. Om denne inte är
känd skall i stället polismyndigheten underrättas. Om
jakträttshavaren eller den som företräder honom eller henne
inte vill ta hand om hunden, skall i stället polismyndigheten
omhänderta hunden.

Kan inte hunden tas om hand, får polismyndigheten avliva
hunden, om detta är angeläget från viltvårdssynpunkt och
försvarligt även med hänsyn till omständigheterna i övrigt.

18 § Har inte ägaren eller innehavaren, efter det att kostnader
betalats enligt 20 §, återtagit hunden inom fem dagar efter det
att han eller hon underrättades om omhändertagandet eller, om
ägaren eller innehavaren inte är känd, inom tio dagar efter det
att polismyndigheten underrättades, får jakträttshavaren
behålla hunden eller polismyndigheten, efter utredning, besluta
att sälja, skänka bort eller, om hunden utgör en fara för
människor eller djur eller om det annars finns särskilda skäl,
avliva hunden.

Ersättning för skador orsakade av hundar

19 § En skada som orsakas av en hund skall ersättas av dess
ägare eller innehavare, även om han eller hon inte vållat
skadan. Vad ägaren eller innehavaren har betalat i skadestånd
har han eller hon rätt att få tillbaka av den som vållat
skadan.

Första stycket gäller inte för skador som orsakas av en
tjänstehund när en polisman eller vaktpost eller annan person
som vid försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att
upprätthålla ordning använder hund i tjänsten, om den
skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det har
varit motiverat att ingripa mot honom eller henne.

Kostnader för omhändertagande av hundar

20 § Ägaren eller innehavaren av en hund som har omhändertagits
med stöd av 11 eller 17 § skall betala de kostnader som
omhändertagandet medfört. Kostnaderna får förskotteras av
allmänna medel.

Om det finns särskilda skäl, får polismyndigheten i enskilda
fall medge undantag från skyldigheten att betala kostnaderna. I
sådana fall skall kostnaderna slutligt betalas av
polismyndigheten.

Om polismyndigheten har beslutat att en hund som omhändertagits
skall säljas, får polismyndigheten ta ut ersättning ur
köpeskillingen för kostnaderna för omhändertagandet och
försäljningen. Om det efter det att polismyndigheten har fått
täckning för sina kostnader återstår pengar från köpeskillingen
tillfaller dessa ägaren.

Övergivna eller förvildade katter

21 § En katt som med skäl kan antas vara övergiven eller
förvildad, får avlivas av jakträttshavaren eller av någon som
företräder denne. Inom tätbebyggt område krävs dock tillstånd
av polismyndigheten.

Straffansvar

22 § Den som bryter mot ett hundförbud döms för överträdelse av
hundförbud till böter eller fängelse i högst ett år.

23 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. inte följer ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som
har meddelats med stöd av 8 § första stycket,

2. inte gör anmälan enligt 14 § andra stycket eller

3. bryter mot 21 § andra meningen.

Den som uppsåtligen inte lämnar underrättelse enligt 17 §
första stycket döms till penningböter.

Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett
vitesförbud får inte dömas till ansvar enligt denna lag för den
gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

24 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet bryter mot 16 § första stycket eller en föreskrift
som har meddelats med stöd av 16 § andra stycket.

Överklagande m.m.

25 § Beslut enligt 8 och 15 §§ skall delges den mot vilken
beslutet avses gälla. Vid delgivningen tillämpas
delgivningslagen (1970:428) med undantag för bestämmelserna i
12 § om delgivning genom att handling lämnas till annan än den
sökte och 15 § om kungörelsedelgivning.

26 § Polismyndighetens beslut enligt denna lag och beslut om
registrering av hund som meddelas av Jordbruksverket eller av
den som ansvarar för driften av registret får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.

Bestämmelserna i 22-28 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223)
skall tillämpas, om det överklagade beslutet har meddelats av
en organisation.

Jordbruksverket för det allmännas talan hos
förvaltningsdomstol, om det överklagade beslutet har meddelats
av en organisation.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

27 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något
annat beslutas.

Övergångsbestämmelser

2007:1150

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008, då lagen
(1943:459) om tillsyn över hundar och katter samt lagen
(2000:537) om märkning och registrering av hundar skall upphöra
att gälla.

2. Märkningsbestämmelserna gäller inte hundar födda före den 1
januari 1993.

3. Förelägganden, beslut om omhändertagande av hund och andra
beslut om skyldigheter för enskilda som har meddelats med stöd
av äldre föreskrifter skall anses beslutade enligt denna lag.

4. Ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2008
överklagas enligt äldre bestämmelser.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback